Enligt Linda var han märkbart påverkad, han låg mycket vid dörren och väntade, ville inte äta sin mat och var inte lika glad helt enkelt. Om det hade att göra med att han sörjde visste hon inte men samma dag som jag kom hem började han äta igen så det var nog på det viset.
Det har varit ensamt så Dexter har fått tillåtelse att sova i sängen, dock tycker han inte om det så mycket utan brukar bara ligga kvar i 10 minuter sen går han och lägger sig i sin korg eller på soffan istället. Han vill vara nära oss men ändå i fred, svår kombination.
Dexter har fått prova på att vara på hunddagis för första gången i fredags. Det blev lodjurets hunddagis i Malmö eftersom vi kunde ha honom strödagar där samt att det ligger på vägen till mitt jobb. Dexter och jag kom dit vid 7 tiden på morgonen innan de flesta hundarna hade börjat komma och han blev placerad i en "hage". Rätt snart kom det en munsterländer tik som skulle vara i samma hage. De började leka direkt och verkade komma bra överens. Jag försökte smyga därifrån men det märkte Dexter och hoppade upp med tassarna mot kanten på hagen så att huvudet precis stack upp. Blicken han gav mig var hjärtskärande, han såg ut som om att han sa "husse var ska du, lämna mig inte här". Jag kan verkligen förstå hur det känns att lämna sina barn på dagis i början.
Eftersom det var inskolning så hämtade jag honom efter 4 timmar och han blev helt överlycklig att se mig, blev helt nedhopppad och nedslickad, längesen jag såg honom så glad! Enligt dagispersonalen hade allt gått jättebra, han hade varit lite skällig i början men det var helt normalt. Annars hade han busat lite med de andra hundarna i hagen som nu hade utökats med en berner sennen och en jaktlabrador.
När vi kom hem verkade det precis som att Dexter var sur på mig för att jag lämnat bort honom. Han lydde inte och verkade lite tjurig, han försökte sig på saker som han aldrig gjort innan, t.ex släpade han upp hundkorgen i soffan. När jag skulle ta ner den så morrade han åt mig så helt glad var han inte, förståeligt dock eftersom jag lämnade honom helt ensam med främmande människor och hundar, ska försöka minst en dag nästa vecka med på hunddagiset.
Vi har Sasha på dagis här i Lund och det går jättebra. Hon har sina hundkompisar som hon alltid är med och så fort bilen stannat utanför dagiset så vill hon bara rusa in. I samband med dagiset blev även ensamhetsträningen mycket bättre, och Sasha kan vara själv hemma nån timme utan att hon protesterar. Efter några varv runt i lägenheten går hon och lägger sig (webcam med streaming till mobilen är bra grejer när man ensamhetstränar ;))
SvaraRadera