6 månader som hundägare

Idag är det exakt 6 månader sedan vi hämtade Cool Runnings till sitt nya hem. När man tittar i backspegeln så har tiden gått otroligt fort och det har verkligen hänt en massa saker.
Att bli hundägare var precis så bra som man kunde tro och mycket bättre därtill. Det är en av de största förändringarna i vårt liv än så länge så man har ju allting väldigt färskt i minnet.

Dagen vi hämtade hem Dexter den 24 Augusti kändes helt fantastisk. Vi hade med oss hans nya koppel som vi provade på pias innergård i hopp om att han skulle kissa innan vi satte oss i bilen.
Under resan hem satt Linda och klappade honom i sitt knä hela tiden medan han fick köttbullar för att få tankarna på annat.

Det första som hände när vi kom till den stora staden var en liten liten liten promenad i Pildammsparken och där lyckades jag få första utebilden!

Väl inne i lägenheten var det så mycket nytt, han fick prova sin vattenskål och sin nya korg, som han vuxit ur sen länge, en filt som luktade mamma och syskon på toppen av den så kände han sig nästan som hemma.


Vi satt på mattan i vardagsrummet och busade med hans första leksak, den första musen lite och emellanåt så somnade han på plats.

Det märktes rätt snabbt att Dexter gillade att "rinna ut" ur saker, t.ex hundkorgen samt att ligga på rygg och sova.



Första natten låg Linda på golvet bredvid Dexters korg och det blev någon runda ut i natten.
Sen gick allt väldigt snabbt, plösligt var han rumsren, började lyfta på benet när han kissade och nu är han snart redan 9 månader! Mycket har hänt och utvecklats har Dexter gjort väldigt fort men sina konstiga sovställningar verkar han behålla ett tag till =)

Söndagspromenad i skogen

I söndags hade vi ordnat en liten skogspromenad med hundarna via facebook. Totalt blev det 4 pinschrar tillsammans med sina ägare som promenerade någon timme i bokskogen. Vädret var jättehärligt dock lite kallt men det hindrade ingen verkade det som för att parkeringen var full av bilar. För att kunna ha lite mer frihet och kunna släppa hundarna så körde vi bort till en mindre parkering men t.o.m det var det flera andra som kommit på samma tanke så vi blev inte ensamma där heller och fick den största delen av tiden ha hundarna i koppel.

Detta var första gången som Dexter gick i koppel tillsammans med andra hundar och det som kunde blivit en trevlig söndagspromenad i skogen blev en dragkamp istället. Normalt är Dexter väldigt duktig på att gå fint och drar inte så mycket men här drog han verkligen hela tiden.
Problemet är att han har ett halvstrypkoppel och han slutar inte dra när det stramar åt så han drog tills han inte fick luft, riktigt jobbigt var det och en otrevlig överraskning.

Vi kunde ha hundarna lösa när vi fikade vår medhavda picknick och då märkte man rätt snabbt att Dexter och hans bror Razz inte är lika goda vänner som senast de träffades. Dexter hade blivit rätt mycket grövre och högre och försökte sätta Razz på plats vilket inte gick eftersom Razz sa ifrån och gav Dexter ett hugg, han blödde lite grann men det var bara en skråma. Tråkigt dock att de inte kunde leka tillsammans.

De två andra hundarna var båda tikar så det kändes som om Dexter och Razz skulle försöka visa vem som var tuffast av de, jag vet dock inte om damerna var imponerade....


Efter turen bestämde vi oss för att skaffa ett nytt halsband, halvstryp funkade verkligen inte alls och vi åkte till flera djuraffärer men ingenstans fanns det vi ville ha. Halsband och koppel i brunt läder som matchar varandra, hur svårt kan det vara? Vi kom hem med massa godis till Dexter istället =)

Utställningsträning

I lördags anordnade sydskånska kennelklubben en uställningsträning borta vid Jägersro. Eftersom vi tänkte prova att ställa ut Dexter så verkade det vara ett bra sätt att lära sig mer så vi bestämde oss för att åka dit. Kl 9 på morgonen stod vi tillsammans med flera hundra hundägare och hundar i kö för att komma in i toto hallen där träningen skulle hållas. Vi betalade avgiften på 60 kronor och fick ett grönt band att hänga i Dexter halsband för att visa att vi hade betalt och blev hänvisade till ring 2.

Det kunde bara vara 8 personer i ringen samtidigt så vi fick sitta utanför och vänta till nästa sessions startade men vi studerade de hundägarna som var i ringen nu och blev förvånade över att de verkade vara proffs på att visa hundar redan, i alla fall hälften av den. Där var en kvinna som t.o.m läxade upp domarna och sedan struttade hon runt i ringen som om hon ägde den med en godisbit i handen redo att ge till sin hund. Vid ett tillfälle råkade hon komma för nära en annan hundägares valp med handen och den klapp godiset. Hon blev förbannad och skällde ut den unga tjejen som försvarade sig med att säga att hon gick för nära och att det bara var en valp hon hade som hon inte hade 100% pli på. Kvinnan som fick godiset taget menade på att de tär trångt på utställningar och om man inte kan hantera sin hund har man inte där att göra, orden blev hårdare och till sist så klarade den yngre tjejen inte av det längre utan lämnade tårögd lokalen. Själv trodde jag att detta var ett ställa ett träna och lära sig mer om hur det går till på en utvisning, inte en chans för proffsen att visa upp sig.

Eftersom Linda ska visa Dexter var det viktigaste att hon fick gå på träningen med. Det var bra träningen för de båda att ranta runt i ringen, gå fint och inte intressera sig för de andra hundarna. Han fick även lite träning i att stå under tiden domaren tittade på honom som påpekade att Dexter har en väldigt fin svans.

Efter träningen gick Dexter och jag ut en stund under tiden Linda gick runt och tittade lite mer och sökte information. Utanför lokalen kommer ett par med en röd pinscher tycker jag det ser ut som och när de säger att jag har en fin hund blir jag helt säker på att det är en pinscher. De frågar om det kan vara Dexter som jag står med och man blir ju lite ställd hur de räknade ut det. De hade varit i kontakt med samma uppfödare som oss, Beebronx i Trelleborg men kunde inte få en tik därifrån denna gången så de hämtade en från en annan kennel, (vill minnas det var i Örebro). De var dessutom trogna bloggläsare av denna bloggen så är de tnågot som inte stämmer så maila mig så jag kan rätta till det =). Efter att ha varit en dag i Malmö innan hade de sprungit på Akira, en annan pinscher som bor vid parken här och var nu anmälda till lydnadskurs hos Akiras Matte, ja pinchervärlden är inte stor. De hade en jättefin tik, Gina vill jag minnas hon hette och jag hoppas vi ses snart igen!

Lämna Dexter ensam

För första gången sen vi skaffade Dexter var jag ifrån honom en längre stund. En hel vecka fick jag vara utan min favorithund medan jag var på skidsemester. Intressant att se hur Dexter tog det, om han ens reagerade på att husse inte kom hem på kvällarna längre.

Enligt Linda var han märkbart påverkad, han låg mycket vid dörren och väntade, ville inte äta sin mat och var inte lika glad helt enkelt. Om det hade att göra med att han sörjde visste hon inte men samma dag som jag kom hem började han äta igen så det var nog på det viset.

Det har varit ensamt så Dexter har fått tillåtelse att sova i sängen, dock tycker han inte om det så mycket utan brukar bara ligga kvar i 10 minuter sen går han och lägger sig i sin korg eller på soffan istället. Han vill vara nära oss men ändå i fred, svår kombination.


Dexter har fått prova på att vara på hunddagis för första gången i fredags. Det blev lodjurets hunddagis i Malmö eftersom vi kunde ha honom strödagar där samt att det ligger på vägen till mitt jobb. Dexter och jag kom dit vid 7 tiden på morgonen innan de flesta hundarna hade börjat komma och han blev placerad i en "hage". Rätt snart kom det en munsterländer tik som skulle vara i samma hage. De började leka direkt och verkade komma bra överens. Jag försökte smyga därifrån men det märkte Dexter och hoppade upp med tassarna mot kanten på hagen så att huvudet precis stack upp. Blicken han gav mig var hjärtskärande, han såg ut som om att han sa "husse var ska du, lämna mig inte här". Jag kan verkligen förstå hur det känns att lämna sina barn på dagis i början.

Eftersom det var inskolning så hämtade jag honom efter 4 timmar och han blev helt överlycklig att se mig, blev helt nedhopppad och nedslickad, längesen jag såg honom så glad! Enligt dagispersonalen hade allt gått jättebra, han hade varit lite skällig i början men det var helt normalt. Annars hade han busat lite med de andra hundarna i hagen som nu hade utökats med en berner sennen och en jaktlabrador.

När vi kom hem verkade det precis som att Dexter var sur på mig för att jag lämnat bort honom. Han lydde inte och verkade lite tjurig, han försökte sig på saker som han aldrig gjort innan, t.ex släpade han upp hundkorgen i soffan. När jag skulle ta ner den så morrade han åt mig så helt glad var han inte, förståeligt dock eftersom jag lämnade honom helt ensam med främmande människor och hundar, ska försöka minst en dag nästa vecka med på hunddagiset.

Januari

Vårens hundaktiviteter skulle planeras och eftersom vi gick valpkurs i OxieBK tänkte vi att vi kunde lika bra fortsätta en kurs där i vardagslydnad. Första kurstillfället var i lördags och det var verkligen svinkallt. De andra instruktörerna drar inte igång sina kurser förrän i Mars vår instruktör Ann drar igång så fort den första snön smält.
Det gick sådär, första halvan var det svinkallt, alla hundar satt och skakade och då skulle de ligga i gräset, ingen la sig ner med magen i utan de hade tassarna i magen ovanför marken. Det var mest repetition men vi fick en introduktion på fot kommandot stå kommando.

Efter kursen så passade vi på att leka lite på agilitybanan som Dexter tycker är så kul. Vi funderar faktiskt på att anmäla honom till en kurs i Agility men inskrivningen är inte förrän i mitten av februari. Vi har däremot anmält honom till en aktivitetskurs i Staffanstorp som börjar i April, lagom till lydnadskursen slutar. Den skulle innehålla lite blandad träning, tips på aktiviteter, cirkuskonster, klickerträning, spårning m.m i flera olika miljöer.

Dexter har vuxit en hel del med och är nu nästan fullvuxen, lite grövre ska han väl bli men inte högre hoppas jag i alla fall. Försökte väga honom på min badrumsvåg och stämmer det så väger han nu 18 kg!

Vi har anmält honom till några utställningar i vår med så då får vi se hur fin han är. Sist hade han ju spetsigt huvud och för lågt sittande öron, eller för högt var det kanske, känns som det kvittar han är vår fina hund ändå.

7 månader har han hunnit bli och man märker att könsmognaden börjar komma. Nu ska han på och snusa på allt i skogen, och lyfter nästan alltid på benen. Han har börjat bli lite mer orolig om nätterna, tror det är för att han vill vakta så v har fått stänga till lite dörrar för att avgränsa utrymmet han kan gå på.

I ett svagt ögonblick när han var riktigt gnällig fick han t.o.m komma upp i sängen hos oss men han finner sig inte till ro där riktigt heller, numera kan han komma och lägga sig där i 5-10 minuter sen hoppar han ner och lägger sig i soffan istället. Den nya hundkorgen som vi köpte används knappt på natten tyvärr.