Djursjukhuset igen...

Idag var vi på djursjukhuset i Malmö igen men denna gången var det under mycket trevligare omständigheter än sist, dessutom var Dexter inte med. Det var ett studiebesök som ingick i valpkursen. Vi fick en guidad tur runt hela stället, det var en massa korridorer och olika hus och rena labyrinten att hitta där. Veterinären Jeanette som visade oss runt berättade om alla ställen, vi var bl.a inne i ett operationsrum där vi fick se på röntgenbilder och gissa vad det var hunden hade fått i sig. Det var en hel del stenar och barnleksaker så det skulle man se upp med.

Labbet fick vi med en tur i där vi fick berättat om vaccinationer m.m samt höra om fästingar, maskar och andra otäcka kryp. En sak som jag lärde mig var att man inte behöver maska av hunden då och då, detta är bara en myt ungefär som att man inte ska bada efter man ätit. Om hunden har mask så ser man det och då ska man maska av.

På sjukhuset fanns även ett speciellt avlivningsrum, själv kunde jag inte gå in i det eftersom det är en del av hundägandet jag inte vill fundera på men de flesta gick in där och tittade.

En stor del bestod av rehabilitering där hundarna(och katterna) kunde få simma, springa på motionsband,, få massage och akupunktur m.m Det gick även att hyra bassängen för träning och just då så var det faktiskt en hund som simmade där bara för träning. Han verkade tycka det var jätteroligt där han plaskade fram och tillbaka.

Under dagen hade Linda varit hemma eftersom hon var sjuk och det hade mest blivit att sova en massa, lite i soffan och en del i sängen. Helt plötsligt så hade hon känt något röra sig i sängen och Dexter låg där. Han får ju inte vara i sovrummet alls så det var bara att slänga ut honom hur mysigt det än hade varit.

När vi skulle gå och lägga oss så verkade det som om han fått smak på det goda och han tassade försiktigt in i sovrummet och ställde sig på bakbenen och la huvudet på sned. Hur kan de se så oemotståndliga ut egentligen och var lär de sig det? Vi fick ta ut honom minst 20 gånger och ändå kom han in igen. Till sist fick vi sätta tillbaka kompostgallret runt korgen så han inte kunde gå någonstans, kändes som ett steg i fel riktning men vad ska man göra. Förhoppningsvis var det en engångsföreteelse!