tisdag 9 augusti 2011

Kvinnan som pratar med hundar

För ett tag sedan innan vi skaffade Dexter besökte Linda ett seminarium med en djurkommunikatör. Hon verkade duktig och vi tänkte vi skulle prova på det när vi hade haft Dexter ett tag så han hade något att berätta. Ingen av oss var väl helt övertygad om att man kan prata med djur men om vi inte testar så vet vi inte, därmed sagt bokade vi en tid hos Carliholms djurkommunikation, http://www.djurkommunikation.com/.

När vi kom dit möttes vi upp av Katarina och visades in i rummet där kommunikationen skulle ske. Sedan satte hon sig i ett hörn och Linda och jag i varsin fåtölj medan Dexter lufsade runt.
Katarina sa att Dexter hade mycket energi och sände ut väldigt mycket signaler så det var bra, samtidigt skrev hon ner allting som Dexter berättade. Hon observerade Dexter noga vad han gjorde i rummet under tiden.

När de pratat klart med varandra fick vi ställa några speciella frågor till henne som hon i sin tur frågade Dexter, när allt detta var klart så började hon berätta om det hon skrivit ner.

Vi var väl inte helt nöjda med hennes slutsatser, allting hon sa var alldeles för generellt eller så stämde det inte alls. T.ex berättade hon att han tyckte om att brottas med andra hundar nu istället för att bara springa runt och jaga de, men vilken hund i ettårsåldern gör inte det?
Hon berättade även att han blev trött av träningen och kunde bara koncentrera sig kortare stunder. På vintern frös han men det gör väl också alla hundar som har kort päls?
Hon berättade att han hade bra syn och hörsel och det har han säkert, han satt och tittade på en fluga på fönstret en bit bort när hon sa det och så hörde han fåglarna utanför.

På våra specifika frågor så undrade vi bl.a vad han tyckte om de olika typer av träningar och då var hon först tvungen att fråga oss vad vi tränat sedan sa hon att agility inte var något för honom, det var inte roligt. Dexter älskar ju att klättra på saker, gå balansgång, hoppa över saker m.m så det stämde inte heller. Till sist berättade hon att hans bästa vän var en liten ljus hund och det var inte på hunddagiset. Varken Linda eller jag känner till någon liten ljus hund så det stämde verkligen inte. Normalt borde en sådan chansning gå in eftersom det är så pass generellt men i detta fallet stämde det inte alls! Dessutom borde han verkligen berättat om olyckan som inträffade veckan innan när han slog i ryggen.

Jag tänker inte dra det så långt som att kalla det en bluff men oss gav det verkligen ingenting. Antingen var det alldeles för generellt eller så stämde det inte alls. Däremot verkade hon vara duktig på djur och veta en hel del och hade mycket synpunkter på träning och uppfostran, men att tala med djuren.....Njae!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar