torsdag 9 december 2010

Knotternos

I måndags kväll så var Dexter rätt så orolig, han sprang runt och gnällde lite hela tiden. Jag trodde han ville ut och ville uppmuntra att han sa till så jag tog ut honom hela tiden och varje gång kissade han. Gnällandet upphörde när vi kom ut med.

Efter vi gått och lagt oss så fortsatte Dexter gnälla och sprang in till oss i sovrummet, jag tog ut honom en gång till men han fortsatte springa in. Vi trodde bara han var gnällig och trotsig och tog t.o.m fram vattensprutan men det kändes som han ville berätta något för mig. Jag tog ut honom igen och gick en lite längre runda, tänkte han kanske hade ont i magen eller något. När vi var ute så var det en del liv, några ungdomar som skrek och lite smällar(kanske någon som blev skjuten igen). När vi kom in igen så sprang han in på kontoret och ställde sig i soffan och gnällde lite medan han tittade ut genom fönstret. Det kändes som han var rädd för något.

För att Linda skulle få en chans att sova under natten så tog jag ut täcke och kudde och la mig i soffan i vardagsrummet och stängde dörren till sovrummet istället. Hela natten gick till ungefär som så att Dexter gnällde och sprang runt i rasande fart, lade sig ner en stund, mellan 10 sekunder och 10 minuter, sedan flög han upp igen sprang runt och gnällde och så höll det på hela natten.

Klockan var 5 när Linda gick upp och jag såg ingen anledning att ligga kvar längre heller. Jag berättade hur Dexter hade betett sig och jag var orolig han blivit helt knäpp men Linda trodde han hade problem med magen. Det har ju som sagt hänt att Dexter fått i sig onyttiga saker under våra promenader och det är inte alltid så lätt att se vad det är för något. Jag tänkte direkt på att ge honom sparris vilket trådar upp sig och lindar in det som finns i magsäcken och lindrar besvären. Det kändes dock inte riktigt rätt eftersom han inte kräktes och åt som vanligt och bajsade när vi var ute så magen verkade vara i skick.

När vi tände lampan så såg vi direkt vad problemet var, Dexter var helt knottrig i huvudet, på benen och bringan. Antingen så var det någon insekt, loppor eller annat kryp eller så kunde det vara en allerisk reaktion.

Jag provade att ringa jouren på djursjukhuset i Malmö men de var alla upptagna och kunde inte ta telefonen. Provade även att ringa Lunds djursjukhus men de hänvisade till Malmö djursjukhus. Fantastiskt! Det verkar som att behovet av ett nytt djursjukhus eller utökning är rätt så stort i sveriges tredje största stad så om någon är sugen på att starta ett...

Det var inte så mycket vi kunde göra, det verkade som att det kliade en massa och det var därför han hade sprungit runt hela natten, stackaren försökte fly från det onda. Förutom att Dexter var helt utmattad så verkade han må bra. Linda körde till jobbet och eftersom mamma var hemma så gjorde jag detsamma och tänkte jag kunde ringa djursjukhuset när de öppnade, innan dess var det inte mycket vi kunde göra. Tanken flög förbi att ge honom kortison men eftersom vi inte visste vad orsaken till ustlagen var så kändes det med dumt.

Efter att ha ringt djursjukhuset så tyckte de att vi kunde komma in men vi fick ingen tid förrän dagen efter, om det blev värre fick vi komma in akut istället. Så länge han inte hade problem med andningen så var det inte så farligt. Jag ringde hem och hörde med mamma men Dexter hade sovit hela tiden och det verkade som om utslagen gått ner något men när hon tittade närmare i ljuset så visade det sig att det blivit värre istället. När jag frågade om andningen så tyckte hon med att det lät lite konstigt.

Jag tog inga risker utan förklarade situationen på jobbet och cyklade hem sen körde vi till djursjukhuset igen. Direkt i receptionen så sa de att han fått en allergisk reaktion och det skulle bara behandlas med kortison sen skulle det lösa sig. Vi fick sitta ner i väntrummet en stund innan vi fick träffa en veterinär som kunde konstatera samma sak.
Dexter var så trött så trött, helt utmattad av allt springandet under natten och samtidigt så hade utslagen blivit värre, ögonen såg helt förstörda ut nu dessutom. Passade på att ta några foton av stackaren.


Vad han reagerat mot hade vi dock ingen aning och det brukar man inte få reda på heller men när man får en allergisk reaktion brukar symptomen börja i ansiktet och sprida sig därifrån.

För att veta hur mycket kortison han skulle få så var vi tungna att väga honom först, jag hade ju försökt göra det hemma på badrumsågen och fått det till ca 14 kg men här blev det mer exakt, 13,6 kg väger vår vovve nu.
Dexter fick en kortisonspruta och sen skulle det förhoppningsvis bli bättre omdelbart. Jag vet inte om han visste vad som väntade eller kom ihåg sprutorna sen sist men han backade från undersökningsbordet och höll på att ramla ner, sen blev det ett litet yl och så var det hela över.

Redan en liten stund efter så började utslagen gå ner och sen blev det bara bättre och bättre, kliandet avtog och nu är han helt frisk igen. Ännu ett smeknamn har han förtjänat nu, knotternos!

måndag 6 december 2010

Dogfight

Då har Dexter varit i sitt första hundslagsmål, nåja det var väl ingen riktig fight eftersom han gav sig direkt som tur var. Det var i rastgården där Dexter och en annan hund som han träffat tidigare sprang runt och lekte. Det var en lite större hund(kommer inte ihåg namet på rasen) men allt funkade fint. Då kommer en annan hundägare förbi med sin Siberian Husky tik och frågar om det går bra vilket det gör och alla hundarna leker.

Man märker att Dexter tycker det går lite för vilt till och de0amdra hundarna är lite för stora så han backar undan medan de följer efter honom, till sist känner han sig trängd och visar tänderna. Det skulle han aldrig gjort! Huskyn överfaller honom direkt och stackars Dexter som känner sig helt chanslös kastar sig på rygg men huskyn ger sig inte och ställer sig över Dexter och hugger mot strupen, bara utfall inga riktiga hugg.

Ägaren reagerar blixtsnabbt och kastar sig över sin hund och brottar ner henne och drar och biter i öron och hals. Hunden skriker något fruktansvärt hela vägen medan ägaren släpar ut hunden ur rastgården. Dexter har satt sig i ett hörn och sitter och skakar nu, livrädd. Den andre hunden vill leka mer men stackars Dexter vågar inte mer utan vill bara hem.

Frågan är om det var bra att någon satte honom på plats nu när han är valp så han lär sig att han inte kan bete sig hur som helst eller om han nu kommer vara rädd för andra hundar. Alla andra hundar han har träffat har haft förståelse eftersom han är valp men inte denna inte...
Ägaren bad om ursäkt och menade på att hunden aldrig gjort något liknande innan.

Dagen efter träffade vi Sappo, Lindas föräldrars lilla svarta pudel. Sappo har aldrig riktigt gillat Dexter eftersom han varit jobbigt valpig och morrar lite när han kommer i närheten men aldrig något mer. Dexter har fått ett ben att tugga på och Sappo får lite godis slängt på golvet som han äter på. När Dexter ser detta så springer han dit men Sappo försvarar sitt godis genom att morra och visa att Dexter inte har något att hämta, det tog inte Dexter utan han attackerar Sappo. Svårt att säga vad som hände för det gick väldigt snabbt, vi tror det blev ett litet bett i örat för det kom en droppe blod.

Frågan är om Dexter hade gjort detta även om incidenten i hundrastgården aldrig inträffat eller om det har satt sina spår och han ville återfå lite av sin värdighet?
Vi tycker oss inte ha en agressiv hund men när det är mat med i bilden så är det som om han ser rött och alla regler upphör att gälla. Lösningen är ju enkel, ha aldrig båda hundarna i rummet samtidigt när de ska få mat.

På tal om slagsmål och tänder så har Dexter tappat alla sina vassa valptänder utom en. Linda vill hemkt gärna ha den sista hörntanden som ett minne från den härliga valptiden så vi försöker vara uppmärksamma när den försvinner. Tyvärr brukar hundarna svälja tänderna och i så fall kommer den ut den naturliga vägen så vi får se om det blir någon tand till Linda...

lördag 27 november 2010

TrotsDexter och Skonkost


De senaste veckorna har vi märkt att Dexter börjat trotsa mer och mer. Han lyder inte när vi säger till, kommer inte när vi kallar och vill inte gå fint längre. Allt detta har ju funkat klockrent innan så det är väldigt frustrerande nu och känns som ett misslyckande. Tydligen så har han kommit in i trotsåldern nu, han är väl på väg att bli könsmogen med inom kort.

Som om detta inte e nog så har Dexter varit väldigt lös i magen alldeles för länge nu. Till sist så kontaktade vi veterinär och de rekommenderade att vi satte honom på diet, skonkost. Ännu ett nytt uttryck att lägga till hundvokabulären tillsammans med noskvalster och vattensvans. Detta innebär att vi ska servera honom överkokt ris med lite kokt vit fisk i 4-5 ggr om dagen. Trodde aldrig han skulle tycka om det men han är helt galen i maten, hur naturligt är det för en hund att äta fisk egentligen? Björnar fiskar har jag ju sett men aldrig vargar t.ex....

Dexter är otroligt bitig och gnällig nu med och troligtvis är det för att han tappar tänder. SKönt att bli av med de vassa valptänderna, hoppas han lärt sig bitkontroll nu bara. Det kan var det som magen beror på med eftersom vi inte hittat några tänder hemma så han sväljer de nog vilket kanske inte alltid är det bästa?

Nu när snön har kommit ordentligt tycker vår lilla vovve det är mycket roligare att vara ute. Regn är ingen hit men snö gör att han blir helt vild. Idag var det så mycket snö så det går upp till magen på honom vilket gör att det är problem när han ska uträtta sina behov...
Man har svårare att hålla koll på honom nu och vad han stoppar i munnen med, han ska ner och snusa i varenda håla och ibland får han med sig något upp, oftast en pinne men ibland vet jag inte. Dexter är så otroligt snabb så det är svårt att hinna ta det ifrån honom så jag har tränat honom att släppa det han har i munnen när jag säger Tack! funkar faktiskt riktigt bra. Normalt får han godis i utbyte men nu verkar han inte uppskatta leversnittar lika mycket, det tar en jäkla tid för honom att tugga utan vissa tänder och det krasar inte så vi har gått över till ost istället vilket han verkligen älskar! Ska försöka ta med kameran ut imorgon och ta lite snöbilder.

När man inte busar så måste man vila..


..eller spana på omgivningen!

söndag 21 november 2010

Hundutställning

I Lördags var det dags för den första hundutställningen, en liten inofficiell tävling i Slöinge utanför Halmstad. Det blev en riktigt tidig morgon och för att vi skulle komma iväg tidigt så skippade vi frukosten, både vår egen och Dexters. När vi kommit lite längre norrut så började det komma snö längs vägkanten och när vi var framme på plats så fanns det nästan en decimeter snö!
Det var ju första gången som Dexter fick stifta bekantskap med snön och han var lite nyfiken och nosade, trampade och smakade på den, försökte även lära honom att inte äta gul snö

Tävlingen var i ett stort ridhus där de hade 2 ringar(som var fyrkantiga) och 176 deltagare, vet inte om det är många hundar för en utställning men de som arrangerade det verkade tycka det i alla fall. Det skulle vara 4 stycken Pinschers totalt men en lämnade walkover eftersom han blivit biten i örat tidigare så det var bara Dexters bror, Razz samt en röd tik, Sasha som kom från en annan kennel.

Uppladdning

Det blev Linda som visade Dexter eftersom hon har bättre kontakt med honom och dessutom har tidigare erfarenhet av visningar från hästvärlden. Det gick till som så att Dexter och Razz som tävlade samma klass fick springa några varv i ringen och sedan skulle domaren titta och känna lite. Dexter var inte helt nöjd med att en helt främmande person skulle öppna munnen på honom men han bet inte domaren i alla fall. Efteråt verkade domaren inte kunna bestämma sig så det blev konkurrens och de fick springa runt lite till innan domaren kunde fatta ett beslut och det blev Razz som vann till sist.

Domaren undersöker.


Dexter ville inte stå så fint tyvärr.

Rantar runt i ringen

Dexters kritik blev som följer:
Spetsigt huvud.
Bra tan färg o bra pigment.
Lågt ansatta öron.
Bra hals och rygg.
Brant kors.
Rätt bra bröstkorg.
Kunde vara mer vinklad.
Bra päls.
Underställda rörelser.
Skjuter upp bakändan.

Vilket av det som var positivt och negativt vet vi inte riktigt, t.ex spetsigt huvud, ska det vara så eller inte? Tydligen var det väldigt individuellt tyckande eftersom Sasha fick kritik för högt ansatta öron och hon tidigare fått lågt ansatta öron.

Tyvärr kom en del av den negativ kritiken från vår saknad av erfarenhet från utställningar. T.ex så hade Linda en köttbulle i handen när de sprang runt i ringen och Dexter sprang så fint som han gjort på valpkursen och tittade på Matte hela tiden. Tyvärr gjorde detta att han såg sned ut ryggen fick vi höra efteråt. Sen var han inte så intresserad av att stå fint när domaren skulle titta på honom utan han kutade med ryggen och ville sätta sig ner istället. Men men, nu ha vi provat på en utställning, hoppas det går bättre nästa gång bara. Det slutade med att Razz vann över Dexter och Sasha och blev Bäst I Ras, BIR och gick vidare till Bäst I Grupp, BIG där han blev 4a, skönt att priserna stannar inom familjen i alla fall =)

En hedrande andraplats i all fall!


Efteråt så gick vi ut och busade i snön istället vilket var mycket roligare än att springa runt och fjanta sig i en ring tyckte hundarna. Man såg en stor skillnad mellan Dexter och Sasha, hon var 7 månader och var mycket graciösae när hon sprang än Dexters lilla valpiga stil, mycket snabbare än honom var hon med men de lekte bra tillsammans i alla fall och många bilder blev det.

Höjdpunkten på resan!

Efter detta var det dags att påbörja resan tillbaka mot Malmö, köra bil i 3 timmar för att tävla i 3 minuter kändes helt meningslöst så hade de inte varit på grund av snön hade det känts helt bortkastat men nu blev det en riktigt bra dag ändå!

söndag 14 november 2010

Examensdags

Dexter överraskade mig på morgonen med ett paket med texten grattis pappa på fars dag. Jag är ju inte van att vara pappa så jag förstod först inte att det var till mig paketet var riktat. Vilken gullig vovve man har som tänkte på mig =)


Vår hund har även fått prova på sitt första märgben, av oxe tror vi det var. Först var ju frågan om man skulle ge det rått eller koka det. Efter att ha läst på nätet visade det sig att ungefär hälften kokar och hälften ger rått. Fördelen med att koka är att eventuella bakterier dör medan om det är rått så är varar det längre eftersom det inte är så lätt att få ut märgen. Vi valde att koka det i 12 minuter och sen ge det till honom. Det uppskattades i alla fall, efter lite lek med benet så satte han igång att gnaga på det!




Och idag var det så även dags för sista kurstillfället på valpkursen och nu var det dags att visa vad vi gick för genom en liten tävling. Vi skulle gå en bana med olika moment, först slalom sen skulle hunden sitta sen ligga, därefter hoppa över ett hinder, sitta fint medan föraren hälsade på en annan person och slutligen stanna kvar med inkallning.
Eftersom Dexter fortfarande nyser lite så ville vi inte ta in honom bland de andra hundarna och dessutom var vi 2a att gå banan så han kom direkt från bilen rakt in i tävlingen och var inte alls i tränings eller tävlings mode.

Trots detta lyckades vi rätt så bra tycker jag, slalom banan gick ganska bra efter han väl hade fått nosa på en kon, han satt och t.o.m låg ner i det blöta gräset och hinder tycker han är roligt att hoppa över så det var inga problem. Däremot fick vi avdrag när han skulle sitta kvar och husse hälsa på en annan person eftersom han med ville hälsa. Sista momentet blev det med avdrag eftersom jag satte mig ner på huk för att kalla in honom. Det är inget som hade behövts men jag brukar göra så för att kunna omfamna honom när han kommer till mig, hade jag bara vetat jag skulle stå upp hade det inte blivit några poängavdrag där. Instruktören var väldigt frikostig med poängen i betygsättningen och vi fick 120 poäng av 130 möjliga, vilket jag tycker är jättebra!


Det var det enda vi hann med på 2 timmars kursavslutning, instruktören skulle räkna ihop poängen vilket tog över en halvtimme för 8 hundar....så under tiden hade vi fria aktiviteter, sprang runt lite, tränade inkallning, lekte på agilitybanan m.m.
Kan tycka att det var lite lamt och dåligt att bara få 1 minuts träning sista tillfället när vi ändå var där i nästan 2 timmar, kändes som att man lika gärna kunde skippat att åka dit då men men, vi fick ju ett diplom i alla fall.

Hemma slocknade vi allihopa men jag vaknade och sprang och hämtade kameran som vanligt =)

måndag 8 november 2010

Noskvalster

Ännu en ny term man som hundägare bör känna till är noskvalster. Tydligen så hade en av hundarna på pinscherträffen precis blivit smittad av detta och risken att han fört det vidare var överhängande. Tyvärr var det Dexters bror Razz som dessutom var den av hundarna som han lekte absolut mest med, så det är bara att räkna med att han blivit smittad.
Noskvalster är en liten parasit som bosätter sig i nosen och vanliga symtom är nysningar, inåtvända nysningar samr rinnande nos.

Innan vi fick höra detta så tyckte vi att han har nyst ovanligt mycket, dock kunde det bero på vaccinationen som han fck mot kennelhosta tidigare i veckan.
Behandlingar finns det några stycken, den vanligaste är tablettbehandling med Interceptor men det har även nyligen kommit Ivomec som man injicerar. Det senare är inte framtaget till hundar och kan ha en del allvarliga bieffekter något som vi inte vill utsätta Dexter för.
Ska ta och ringa veterinär och rådfråga men fram tills dess så ska han inte träffa andra hundar så det blev inget hunddagis denna veckan heller.

Valpkursen var jag lite tveksam över men efter att ha rådfrågat kursledaren så tyckte hon det var OK så länge som han inte var nära de andra hundarna så vi kunde vara med.
Tur var detta för det var jätteroligt, vi hade lite inkallningslekar, hopp över hinder, träna möte med andra hundar m.m. När vi hade teori sen så satte vi Dexter i bilen eftersom de andra hundarna gick in och risken för smitta är större då.

Dexter går fint med full fokus på husse!


Eftersom Dexter var så duktig på kursen så tog vi en liten tur på agility banan efteråt så han fick leka lite som belöning. Hoppa över hinder gick bra men han ville inte springa igenom tunnlar idag, tittade in i en av de och såg det var lite vatten därinne, inget som lockar direkt.

Linda har köpt ett täcke till Dexter nu när det börjar bli kallare och det var premiär för det igår, han verkar inte ha något emot det och det ser faktiskt riktigt mysigt ut =)

fredag 5 november 2010

Djursjukhuset igen...

Idag var vi på djursjukhuset i Malmö igen men denna gången var det under mycket trevligare omständigheter än sist, dessutom var Dexter inte med. Det var ett studiebesök som ingick i valpkursen. Vi fick en guidad tur runt hela stället, det var en massa korridorer och olika hus och rena labyrinten att hitta där. Veterinären Jeanette som visade oss runt berättade om alla ställen, vi var bl.a inne i ett operationsrum där vi fick se på röntgenbilder och gissa vad det var hunden hade fått i sig. Det var en hel del stenar och barnleksaker så det skulle man se upp med.

Labbet fick vi med en tur i där vi fick berättat om vaccinationer m.m samt höra om fästingar, maskar och andra otäcka kryp. En sak som jag lärde mig var att man inte behöver maska av hunden då och då, detta är bara en myt ungefär som att man inte ska bada efter man ätit. Om hunden har mask så ser man det och då ska man maska av.

På sjukhuset fanns även ett speciellt avlivningsrum, själv kunde jag inte gå in i det eftersom det är en del av hundägandet jag inte vill fundera på men de flesta gick in där och tittade.

En stor del bestod av rehabilitering där hundarna(och katterna) kunde få simma, springa på motionsband,, få massage och akupunktur m.m Det gick även att hyra bassängen för träning och just då så var det faktiskt en hund som simmade där bara för träning. Han verkade tycka det var jätteroligt där han plaskade fram och tillbaka.

Under dagen hade Linda varit hemma eftersom hon var sjuk och det hade mest blivit att sova en massa, lite i soffan och en del i sängen. Helt plötsligt så hade hon känt något röra sig i sängen och Dexter låg där. Han får ju inte vara i sovrummet alls så det var bara att slänga ut honom hur mysigt det än hade varit.

När vi skulle gå och lägga oss så verkade det som om han fått smak på det goda och han tassade försiktigt in i sovrummet och ställde sig på bakbenen och la huvudet på sned. Hur kan de se så oemotståndliga ut egentligen och var lär de sig det? Vi fick ta ut honom minst 20 gånger och ändå kom han in igen. Till sist fick vi sätta tillbaka kompostgallret runt korgen så han inte kunde gå någonstans, kändes som ett steg i fel riktning men vad ska man göra. Förhoppningsvis var det en engångsföreteelse!