Knutor

Dexter hade haft en knuta på benet ganska länge och när det var dags för 2års vaccinationen passade vi på att fråga om den och fick rekommendationen att ta bort den. I samband med att vi bokade en tid för operation så fick han 2 mindre knutor uppe på ryggen också och självklart var vi oroliga för de också och påpekade detta.
Veterinären sa att hon skulle raka området och titta lite mer noggrannt under tiden han ändå var nedsövd och om det behövdes skulle hon även plocka bort knutorna på ryggen.
Det kändes väldigt olustigt att lämna in sin hund på förmiddagen och sedan gå därifrån för att komma tillbaka när det var uthämtningstid på eftermiddagen.

När vi kom för att hämta honom visste jag inte riktigt vad jag skulle vänta mig. Han var väldigt glad att se oss men ganska yr och dåsig. Svårt att finna sig till ro hade han också, han kom ju ihåg vad som hände sist han somnade....

Det var en rejäl bit de hade rakat på ryggen på honom och han var också sydd. Jag fick en klump i halsen när jag såg vad de hade gjort med min fina älsklingshund. Det var nog egentligen inte så farligt men det såg rätt otrevligt ut.


Vi fick med oss en plasttratt som vi försökte sätta på honom men han fick panik och lyckades slita av den. Vi gav upp och jag försökte få tag på en uppblåsbar nacktratt istället men ingenstans där det var öppet sålde de sådana. Vi fick helt enkelt hålla efter honom så han inte slickade på såren. Det var egentligen bara såret på benet som han kunde slicka på, ryggen nådde han bara med tassen och då hade inte tratten hjälpt ändå. Det hade varit hemskt om han fastnat med en klo i stygnen uppe på ryggen och får panik och bara drar.....

Det gick riktigt bra, han lärde sig snabbt at han inte fick slicka såret eller klia sig. 10 dagar skulle han ha stygnen och det var inte många sekunder han lämnades ensam. Till och med på natten då han sov i sängen hade vi stenkoll på honom och vaknade så fort han slickade någonstans. Jätteduktig var han hela tiden.

Efter stygnen var tagna saknades fortfarande pälsen. Veterinären försäkrade oss om att den skulle växa ut på någon månad. Pälsen har nu växt ut bra men det är fortfarande ett stort synligt ärr efter stygnen. Himla synd på en sådan fin hund men vi är ju glada att han är ok.

Provresultatet visade att han troligtvis hade någon form av kontaktallergi och det var därför han hade fått knutor, ingen tumör, inga insektsbett i alla fall. Men vad kunde han vara allergisk mot då?
Vi började med att byta tvättmedel, tvätta alla mattor och köpa ny kort till honom. Han fick även gå utan sele och ha halsband istället eftersom selen gick rakt över området han blivit sydd.
Förhoppningsvis hjälper det annars får vi leva med att han får knutor lite då och då. Dexter verkar inte störas av de utan det är mest husse och matte som blir oroliga, så i värsta fall får vi kalla honom Knut! =)