Strax innan jul kom han hem från hunddagiset och hade problem med att behålla maten. Han kräktes en hel del och fick inte behålla maten alls. I början när han var valp satte vi honom på skonkost och funderade på detta igen men efter att han inte kunnat behålla maten under fredag eller lördag beslutade vi oss för att skippa söndagens aktiviteter och åka till veterinär istället.
Denna gången tänkte vi prova ett nytt alternativ istället för djursjukhuset då vi inte har några direkt positiva erfarenheter därifrån och valde istället cityveterinären borta vid Värnhemstorget.
Bemötandet var väldigt positivt och vi fick hjälp förhållandevis snabbt ändå.
Det första var att veterinären kände igenom honom om han skulle ha ont eller något men det hade han inte. Troligtvis var det något han hade ätit trodde de som satt fast i magsäcken eller tarmarna och antingen kommer det ut naturligt eller får man operera ut det. Bara tanken att söva ner vår älskling och skära i honom fick mig illamående så jag hoppades verkligen att det inte skulle vara något sådant.
För att ta reda på det så var vi tvungna att röntga honom först och skulle då försöka få i honom kontrastvätska. Detta var en bra övning för ägarna och medan jag höll i honom försökte Linda spruta i kontrasten i honom. Jag ville flera gånger ta upp telefonen och fotografera men det fanns inga bra tillfälle. Stället såg ut om ett slagfält med kontrastvätska på golvet, väggarna, hunden, Linda och på mig så klart men han fick tillräckligt mycket i sig för att det skulle gå att röntga honom i alla fall.
Vi fick vänta en stund medan kontrasten gjorde verkan och la ut en filt till honom i väntrummet men Dexter hade svårt att bli helt avslappnad, kanske berodde det på matte och husses oro också. Ganska snart kom vi in i röntgenrummet där vi fick ta på oss betongförkläden mot strålningen och sedan själva hantera Dexter. Han skulle ligga stilla på sidan på en platta under tiden som plåten togs. Det blev en del kämpande men det gick ändå förhållandevis bra. Denna procedur upprepades tre gånger + en gång på rygg innan veterinären var helt nöjd.
Genom att se på bilderna kunde han konstatera att kontrasten inte satt fast och tog sig igenom systemet vilket betydde att operation inte skulle behövas i alla fall. Vilken lättnad det var för oss, han fick lite medicin samt blev satt på skonkost för säkerhets skull om det fanns någon irritation i magsäcken och sen kunde vi åka hem igen. En fullspäckad söndag där vi fick se nya platser och träffa andra personer som vi normalt inte hade gjort om vi inte haft hund!
Efter detta blev han bra igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar